I en värld i snabb förändring, och med stora utmaningar inför framtiden, är det angeläget att synliggöra tiden och vad den innebär för oss människor. Undersökningen syftar till att besvara frågan på vilket sätt skolelevers uppfattning om tid idag kan utvecklas i den svenska skolan. Undersökningen utgörs av intervjuer med fem gymnasielärare i historia. De har fått svara på frågor om deras bild av elevernas tidsuppfattning, samt på vilka sätt deras undervisning kan tänkas stimulera detta tidsmedvetande. Resultaten visar att lärarna har en ganska negativ bild att sina elevers tidsperspektiv. Det beskrivs som att eleverna är starkt upptagna med sin egen tid och har svårt att blicka såväl framåt som bakåt i tiden. Samtidigt kan lärarna se en progression, med ?förbättrat? tidsmedvetande hos de äldre eleverna.

In the following study the author compares two methods of teaching history, the thematic approach and a more traditional chronological approach. Aiming at distinguishing the perceived notions of strength and weaknesses of each method, from the perspective of teaching, the author uses semi-structural interviews with four teachers in order to shed light on the reasons why each method is chosen. The perceptions of the thematical and chronological method in teaching history are further compared with the result in students? grades. The result shows that the thematic method is perceived as being better at teaching the student about causality and different understandings of changes in history, which would have positive impact on higher grades.

Denna uppsats behandlar arbetarkonstens uppgifter och villkor under en period mellan sent 1800-tal till tidigt 2000-tal. Målet är att få reda på om villkoren har förändrats och i sådana fall varför och hur samt även få svar på frågan om arbetarkonsten har ett historiskt värde utöver det rent politiska..

Syftet med studien var att undersöka hur Malmö Högskola behandlar ämnet att upptäcka utsatta barn och hur ämnet har behandlats i lärarutbildningen historiskt sett. Metoderna som användes var internetenkäter som sändes till de studenter vid Malmö Högskola som läser mot de tidiga åren, intervjuer med programansvariga lärarutbildare för de program som läser mot grundskolans tidiga år, dokumentanalys av kurs-och utbildningsplaner och för att få ett historiskt perspektiv genomfördes en text- och innehållsanalys av statliga utredningar och propositioner som legat som grund för lärarutbildningen. Resultatet visar att Malmö Högskola inte i någon större utsträckning bearbetat ämnet och att studenterna känner att det saknats i deras utbildning. Lärarutbildarna redovisar även de en bristfällig undervisning i ämnet. Historiskt sett har inte ämnet inte heller behandlats.

Problem, syfte och frågeställningarI Lgr11 kan följande citat läsas:Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar medvetenhet om estetiska traditioner och uttryck samt förståelse för slöjd, hantverk och design från olika kulturer och tidsperioder.Liknande formuleringar och mål finns i tidigare kursplaner för ämnet slöjd och torde innebära att det finns och har funnits ett historiskt perspektiv i slöjdundervisningen. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida slöjdlärare undervisar sina elever historiska hantverkstekniker, om lärarna är medvetna om att de gör det och om de ser ett värde i en undervisning som främjar hantverkens historiska kontext. Frågeställningarna är följande:Är ett historiskt perspektiv vanligt förekommande i slöjdundervisningen i grundskolan? Finns det en medvetenhet om historiska tekniker bland slöjdlärare i grundskolan?Ser slöjdlärare några fördelar med att ha ett historiskt perspektiv på sin slöjdundervisning?MetodMetoden som valts för denna uppsats är en kvalitativ sådan med frågeintervju som form. Nio slöjdlärare har intervjuats, varav tre av dem behöriga i hela ämnet, tre av dem behöriga enbart i textilslöjd och tre av dem behöriga i enbart trä- och metallslöjd.

I denna studie undersöks hur romer representeras i media. Detta görs utifrån två aktuella nyhetshändelser under 2013 där jag söker svar på vilka som får framträda i artiklarna, vilka nyckelord som används i texterna samt hur romer representeras genom en bildanalys.  En jämförelse görs också historiskt med tidigare skildringar av romer för att se om representationen av romer är liknande sedan tidigare. Jag blev intresserad att göra denna studie om romer och media då romer inte alltför längesedan blivit en erkänd minoritetsgrupp men som historiskt varit en väldigt utsatt grupp i Sverige och länder runt om i Europa.  Resultatet av studien visar att romer idag beskrivs med liknande negativa konnotationer som de gjort historiskt men att detta inte uttrycks i media på samma sätt idag. Skillnaden mellan hur romer representeras idag och under tidigt 1900-tal är att det förut skrevs öppet negativt om romer ? idag används inte språkbruket för att identifiera romer utan det uttrycks mellan raderna.     .

Syftet med mitt arbete är att undersöka på vilket sätt det är möjligt att arbeta över de gamla gränserna mellan teoretiska och praktiska ämnen. Jag har valt att inrikta mig på Historia och Hem- och konsumentkunskap. Frågeställningarna som ligger som grund för arbetet är: På vilka sätt är ett samarbete mellan historia och hemkunskap möjligt? Finns det stöd i kursplaner och läroböcker för ett sådant samarbete? Är det viktigt att samarbeta över gränserna på detta sätt? Om det är viktigt, varför i så fall? Har hem- och konsumentkunskap i sig ett historiskt perspektiv? För att uppnå mitt syfte har jag använt mig av intervjuer, skriftliga källor och analyser av kursplaner och läromedel. Mina teoretiska ramar handlar om ämnesövergripande arbetssätt och historiskt perspektiv.

Detta är en kandidatuppsats med samhällsvetenskaplig inriktning med fokus på människors egna berättelser. Fem intervjuer och observationer ligger som grund för denna studie som avgränsas till Öckerö kommun i Göteborgs norra skärgård. Jag vill med denna uppsats förmedla en känsla av öbornas vardagsliv och hur de själva ser på det. Med den fenomenologiska teorin belyser och analyserar jag informanternas egen livsvärld och tidsmedvetande. Hur de själva talar om dåtiden, nutiden och framtiden har en betydande roll igenom hela texten.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur det kan vara att växa upp som hörande barn till döva föräldrar och hur skolsituationen kan ha sett ut. Studien är undersökt utifrån en vuxens perspektiv och har ett historiskt perspektiv eftersom jag ville undersöka hur det faktum att vara hörande barn till döva föräldrar eventuellt kan ha förändrats över tid och hur skolsituationen eventuellt kan ha förändrats över tid. För att examensarbetet skulle uppnå sitt syfte har studien utgått ifrån följande frågeställningar: Vilken roll kan ett hörande barn ha i en familj med döva föräldrar? Vilken roll kan ett hörande barn till döva föräldrar ha i skolan? samt Hur kan dessa roller eventuellt ha förändrats med tiden? Undersökningsmetoden som har använts i studien för att besvara frågeställningarna var kvalitativa intervjuer och genom ett föredrag. Respondenterna var fem stycken kvinnor som är hörande barn till döva föräldrar.

I skolans styrdokument, Lpo/Lpf 94 liksom i kursplanerna i matematik för grundskolans senare år och gymnasieskolan, anges bl.a. att matematiken skall ge eleverna ?insikt i ämnets historiska utveckling, betydelse och roll i vårt samhälle?. En studie av de teoretiska ståndpunkter och argument som ligger till grund för formuleringar som denna visar att ett historiskt perspektiv på matematikundervisningen framförallt kan motiveras utifrån två olika kunskapsaspekter, å ena sidan matematiken som bidragande till elevernas bildning och medborgerliga kunskaper, å andra sidan matematiken som bidragande till elevernas förståelse inte endast för ?skolmatematik? utan också för de matematiska strukturer som finns integrerade överallt i vår kultur via teknik och infrastruktur.En studie av matematikhistoriens roll i undervisningen dels utifrån ett bildnings-, dels ett förståelseperspektiv, visar att det finns ett flertal motiv för att ta in historiska exempel och problemi matematikundervisningen.

Uppsatsen behandlar en studie av datorspelet Brothers in Arms: Road to Hill 30. Ett spel som bygger på Stephen E. Ambroses bok Band of Brothers. Spelet jämförs med boken för att hitta eventuella skillnader. Som förklaring på dessa skillnader används Cecilia Trenters tes rörande populärkultur med historiskt tema.

Syftet med studien är att identifiera vilken effekt övergången till IFRS 3 och dess förändring från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde har haft på aktiemarknadens aktiepris och utdelningsnivå, för svenska företag noterade på NASDAQ OMX Nordic Stockholm. Redovisningens syfte är att förse företagets intressenter med information som är användbar för beslutfattande. Värdering av goodwill är problematisk då tydligt beräkningssätt saknas. EU implementerade IFRS 3 för att förbättra redovisning av goodwill genom värdering till verkligt värde istället för historiskt anskaffningsvärde. Verkligt värde leder dock till att företag gör subjektiva bedömningar av goodwillpostens värde, vilket innebär att möjligheter att påverka resultat skapas. Detta leder i sin tur till påverkan på aktiepris och utdelningsnivå. Studien har en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ undersökningsmetod.

Läroplanen (Lpo 94) slår fast att kunskap inte är något entydigt begrepp utan att kunskap kommer till uttryck i olika former ? såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Syftet med den här studien var att ta reda på vad elever själva anser att de erövrar för kunskaper under idrottslektionerna. Historiskt har idrottsämnet främst förmedlat färdighetskunskap och förståelsekunskap. Vi har genomfört en kvantitativ enkätundersökning med 113 elever för att finna svaret på vårt syfte.

Vi har valt att undersöka hur barn och en pedagog på förskola, elever och en pedagog på skola upplever att det är att läsa och lyssna till Astrid Lindgrens berättelser idag. Vi ville också försöka se om Astrid Lindgrens litteratur är aktuell, om den läses i hem och skolor idag. Syftet med vår undersökning är att se hur barn, elever och pedagoger uppfattar Astrid Lindgrens litteratur idag och om man utifrån ett historiskt perspektiv och en historisk medvetenhet kan arbeta med Astrid Lindgrens litteratur. Resultatet i vår undersökning grundar sig på de observationer, samtal och intervjuer vi har utfört med barn, elever, pedagoger och en bibliotekarie. Vi har jämfört resultaten i de olika undersökningsgrupperna och försökt att utläsa upplevelsen av att läsa Astrid Lindgrens litteratur.

Många våtmarker i slättbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till åkermark, samtidigt som de kvarvarande fått ta emot allt mer näringsämnen från omgivande marker. Kärr i områden med kalkberggrund är oftast artrika, med flera växt- och djurarter knutna till just dem. Därför är de viktigt att de sköts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett område som präglas av både intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kärrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bättre i skötselarbetet.